det där med tillit..
helt ärligt har jag försökt. jag har försökt börja tänka posetivt när det gäller lilla fröken. att vi kanske kan komma tillbaks. men jag kommer inte längre än så. jag kommer inte längre än till försöket. nånstans på vägen har du, helt plötsligt, bara försvunnit. och javisst, ibland saknar jag någon som alltid sa att hon förstod. men var det priset jag var tvungen att betala var det inte värt det. verkligen inte. och inget är värt falskhet, var det nånsin äkta från dig ?
nu ska inte mer tid spillas, värderar och utvärderar. you're out.
over and out
Jag har sett allt det, det som en gång brann men sen blev kallt
Jag har sett dig som en gång stod längst fram
Och dom som en gång ville skaka min hand
Men dom och jag var aldrig vänner, nu ser jag
Nej vi var luft, luft och inget mera
Men du, du lutade dig mot mig när du var svag
Och jag hjälpte dig igenom dan
Jag var där för dig när du var ensam
Och jag var där för dig när du var ledsen
Du la dig på rälsen
Du var så trött
Du lät kroppen ta bekymren
Jag visste från den stunden att hon skulle dra ner mig med tiden
Och det känns som jag gett allt kan ge
du kanske passar nån, men inte mig och inte nu
jag är glad för vad jag har
har alltid varit när det gäller dom närmsta
så dags att börja sluta sakna