söndag, arma söndag

Gårdagen var väl helt okej, när det var bra var det svinbra. Men allt har en baksida. Kunde ju spenderat min tid lite vettigare , med polarna istället. Men hoppas ni hade trevligt iaf ! 

Har nyss kommit hem från pop. Jag och daniel va på ica sen skulle vi till gustav men blev ett inhopp hos martin ist, för min del där simon och andreas va. Eller andreas kom in genom dörren tre min efter mig, vilket var väldigt fashinerande för simon, att vi var så tajmade utan att ha åkt tillsammans. Andreas hade i vilket fall som helst varit snäll och kört hem min plånbok,som var mitt egentliga ärende hos GUstav.

Discovery, kaffe, frukost kl 4, tatoos och jävla massa skratt hos pop iaf. Frida åkte till stan ist. :( 

 

 

Jag säger som det är att allt är sådär. Bara sådär. Sådär som det är såhär års
”O blir det inte bättre så lägger jag ner. Så är det!”
Men Martin får mig på bättre tankar o snart är jag tankad o mina tankar far
Hit o dit o tillbaks igen o hit o tillbaks igen

 

O jag har vart kär o du har vart kär o jag står här o du står här
Hisnande tanke jag vet att du tänkt den.
Jag tänker den nu men vad tycker du?
Hur kan du veta säkert? Hur kan du veta klart innan du ens testat?

 

Det doftar o känns exakt som när det var vi o jag får tänka på att låta bli
Men det känns. Du vet det känns
Du o Norrköping gör er bättre i backspegeln
Även fast du var min vän o det var mitt hem

Men det gör inget längre. Det gör inget nu
Inte som i att jag inte bryr mig om dig längre
Men jag har lärt mig vad som är bättre o vad som är sämre


O jag var kär o du var kär o jag stod här o du stod här
Hissnande tankar som vi båda tänkte. Jag tänker dom nu men vad tycker du?
Vad hoppas du? Vad önskar du vad vill du?

Är du rädd? Är det så? Du är rädd? Du är rädd?
Om du är rädd sluta med det. Om du är bränd o rädd lägg av med det.
Lita på mig börja med det. Lita på mig sen får vi se

 

Ibland känns det som man aldrig kommer ur vissa dåliga vanor, för vanor är bara vad det är. Och det här är inte rätt håll , det vet jag så väl. Men på nåt sätt känns det som att det här bara är ett sätt att fördriva dödtiden,den fram tills dess att man är borta härifrån. Det får gå hur jävla illa det vill med allt, jag kommer se till att komma här ifrån innan man dras ner med skiten. Sen får man se. 

 

Oroa dig inte för att du tråkar ut mig, tjatar eller ältar. Be inte om ursäkt för det igen. Jag tror jag förstår ganska bra hur sånt här känns, och jag vet inte om jag gjorde rätt när jag var i din sist frida, men hur du än väljer att göra så stöttar jag det och lyssnar.

 

mvh bakisfrossarn


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0